Drakamöllans Naturreservat

Under sensommaren smyckas reservatet av ett hav av böljande ljung…

Bättre sent än aldrig blev det idag en underbar vandring över de ljungklädda backarna i Drakamöllans Naturreservat. Denna dag är kanske i varmaste laget för en utflykt av detta slag, men har man bestämt sig, så har man och jag blev inte besviken.

Det var nog bland det vackraste jag sett i vårt närområde. Alldeles intill härligheten ligger dessutom Drakamöllans Gårdshotell, som jag däremot besökt några gånger, men jag måste erkänna att det nog var 12-13 år sedan och under tiden jag jobbade med turism här i min hemkommun Tomelilla.

Namnet Drakamöllan kommer sig av att det för länge sedan levde en mjölnare här som drev en kvarn vid Julebodaån härintill. Denne mjölnare hette Drake och har gett namn åt naturreservatet.

Naturreservatet ingår i riksintresse för friluftsliv och naturvård och är ett Natura 2000-område.

Nu på sensommaren täcks fälten av blommande ljung. Delar av heden bränns ner varje år för att undvika att ljungen tar över de öppna gräshedarna.

Ålderdomligt jordbruk skapade liv i kullarna

De sandiga kullarna som mjukt böljar fram bildades när inlandsisen smälte bort. Människan lärde sig tidigt att utnyttja de lättarbetade markerna för odling. När träden höggs ned för att hålla Alunbruket i Andrarum vid liv blev området än mer öppet.

Men markerna var inte tillräckligt näringsrika för att kunna odlas varje år. Istället infördes trädesjordbruk där området, efter ett par år med råg och bovete, fick vila. Ibland kunde dessa viloperioder vara upp till 10–20 år, och då utnyttjades området som betesmark.

Resultatet blev en artrik miljö där växter, svampar och djur som trivs i mosaiken med öppna sandblottor och blommande vegetation fått livsrum. Nektarfyllda blommar lockar till sig fjärilar och här hittar man bland annat den sällsynta svartfläckiga blåvingen.

Källa: Länsstyrelsen och Tomelilla kommun