Gislövs Hammar

Sigge njuter av utsikten

Gislövs Hammar är ett av Skånes minsta fiskelägen och alldeles bedårande vackert!
Första gången jag besökte platsen var troligtvis på våra strandvandringar med scouterna och tillsammans med föräldrarna och den traditionella Konstrundan vid påsk!

Från parkeringen passerar man några av de ursprungliga husen i det lilla fiskeläget

Jag har också varit här på en av de trevliga turistbyråresor som gjordes på 80-90-talet och en bit in på 2000-talet, då vi som arbetade på turistbyråer runt om i Skåne turades om att visa våra kollegor våra respektive besöksområden. Åhhh vad jag saknar detta!

På senare tid har jag vandrat här med hunden och naturligtvis visat goda vänner den söta lilla hamnen och dess bebyggelse, som vuxit fram först i början av 1800-talet, efter införandet av jordreformen enskiftet.

Spår efter kvarnstensbrytning

På udden syns ett 40-tal runda Fördjupningar, spåren av en stenindustri från 1800-talet. I kalkstensklippan har man huggit ut kvarnstenar som sedan såldes runt om i Skåne och gav byborna en liten inkomst, men man försörjde sig huvudsakligen på fiske och sjöfart.

Fiskeläget, som låg skyddat från de västliga vindarna var utsatt för de ostliga vindarna. För att skydda husen bröt man kalkflis till väggar och på stranden uppfördes en kalkugn där kalkstenen brändes till kalk.

Rester av det tidigare stenbrottet, som idag räknas som fornlämning

Tillgången på kalksten uppmärksammades så småningom och det fanns förhoppningar att här kunna utveckla en industri. En anledning var att befolkningen ökade, det behövdes mer spannmål och för att mala säden behövdes kvarnar, vilket  i sin tur resulterade i att behovet av kvarnstenar ökade. 

Gislövs Hammar

Den förväntade succén uteblev dock och därmed utvecklingen av en industriell stenindustri. Anledningen vet man inte, det kan finnas flera orsaker – investeringarna uteblev, byn var isolerad utan hamn och farbara vägar, vilket försvårade transporten av stenarna, kanske var stenkvaliteten inte tillräckligt hög samtidigt som importen från Tyskland, Frankrike och England ökade.

I januari 2021 var jag här i tillsammans med yngste sonen Oskar och hans flickvän Karoline. Vi fick några dagar med riktigt kallt väder och dagen då denna bild är tagen var det -7 grader, vilket är lite ovanligt numera.

I mitten av 1870-talet lades stenbrottet och stenhuggeriet ner och på 1990-talet blev det en fornlämning och är därmed skyddat enligt lagen om kulturminnen.
Källa_Wikipedia
Hitta hit