Att följa sitt hjärta

En väninnna till mig och tillika en av Mitt Österlens Pärlor, gav en gång till  mig det viktigaste rådet för att söka jobb och överhuvudtaget i allt man gör och företar sig i livet. Den gången gjorde jag det inte, men det känns som att jag nu äntligen fattat vad hon menade.

En annan god mentor som jag lyssnar ofta till är Olof Röhlander, vars peptalk jag följer och prenumererar på varje måndag. Tänk så slående det alltid är och hur väl de stämmer in i mitt sinnesmod:)

Det gäller att vara beredd och se ögonblicken, detaljerna och möjligheterna och ha tilltro till sig själv för den man är.  Jag börjar bli bättre på det nu, men det har tagit några år…

Jag är en känslig och inför naturen ödmjuk skäl. Årstiderna spelar alltid en stor roll för hur jag jobbar och vilket ”flow” jag kommer in i och när jag ser mig om, så anpassar vi oss nog alla en hel del. Jag menar då inte att vi byter kläder efter väder, nej, rent mentalt går vi ner i varv då hösten kommer och tar det lite lugnare. Vi behöver så väl vår lågsäsong och återhämtning i besöksnäringen, men tvingas allt oftare för vår överlevnad att finna reseanledningar till Österlen året om och gör vårt yttersta för att besökaren ska välja just oss och vad vi har att erbjuda för att det ska gå att leva just ”året om”!

Nu är det kanske för väl att vi faktiskt tänker så också, för då kanske vi äntligen får bukt med utflyttningen från byar och kustsamhällen och att bostäderna inte enbart bebos av sommargäster och sedan står tomma resten av vintern. Nu blir fler människor året runtboende på Österlen och bor de inte själv i husen hyrs de ut helger till ”kura skymning, mysa vid brasan”, eller gästgifveri-/spapaket.

Det vimlar nämligen av såväl evenemang som boende som har öppet helår och det känns inte lika ödsligt att vandra längs Hamngatan, som det gjorde på 80-talet då jag började jobba i turistbranschen,

 

Hösten är årstidernas moder

Jag har skrivit och visat oändligt många bilder om hösten på såväl facebook som Instagram och gör det gärna här i bloggen också. Hösten är nämligen den årstid, som får flest känslor att svalla och fara runt i åtminstone mitt lilla hjärta..

Färgskiftningarna är oändliga och visar bara på hur mångfacetterade också vi människor måste vara.

Snart lägger sig en vit matta över allt det vackra och vi då en får en möjlighet att längta efter nya färger, som vi vet kommer och som vi ofta bara tar för givet.

Det har ju alltid varit så, så det är väl inget märkligt med det?

Men det är just vad det är…