Tankar i snötider

Idag har jag hälsat på en av mina uppdragsgivare och vi talade om hur viktigt det är att välja att göra det man verkligen känner är rätt med hjärtat och att våga stå för sitt ord. Ibland möter man på patrull och då är det bara att borsta av sig och gå vidare.

Man kan inte vara vän med alla och framför allt inte tycka som alla andra. Det är som i politiken – man bekänner färg och visar var bordet ska stå, men får aldrig vara rädd för att flytta på det om det visar sig vara felplacerat.

Vi talade också om att vi faktiskt båda var mellan två jobb, men att vi också redan hade en hel del att göra redan nu.

Jag har mina nätverk och uppdrag som dessa ger mig i form av hemsidor och annat, men jag saknar likväl ett arbete att gå till, där arbetskamrater väntar på mig. Jag hade glömt hur fint det känns och längtan till denna känsla börjar åter infinna sig. Vi får väl se vad som händer med tiden och om någon av alla de tjänster jag sökt någonsin ska bli min.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Idag gjorde jag också ett besök vid Laxtrappan i Skogsbacken, som nu är helt indränkt i snö. 

Det är häftigt med årstider och det gör att jag längtar ännu starkare efter att höra vårens fågelkvitter och att åter få dra in skogens alla dofter i mina näsborrar.

Tills dess får jag njuta av det vita täcket som just nu omsluter allt .

Nu är det dessutom dags att börja förbereda kvällsmaten och efter den ska jag på mitt livs första kretsstämma. Ikväll väljs jag in i styrelsen för Röda Korset i Tomelillakretsen. Spännande…